![\"Bild](\"https:\/\/www.redjustice.net\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/ChatGPT-Image-19-juni-2026-08_22_35-300x300.png\")
Iranavtalet visar n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n ett krig<\/strong><\/h3>\nDet s\u00e5 kallade fredsavtalet mellan USA och Iran \u00e4r ett i stort sett f\u00e4rdigt fredsavtal, \u00e4ven om Netanyahu utmanar det lite till genom att forts\u00e4tta bomba i Libanon. Men troligen f\u00e5r israel ge med sig f\u00f6r Trump och USA klarar inte l\u00e4ngre det politiska och ekonomiska priset av ett fortsatt st\u00e4ngt Hormuz-sund och en totalhavererande v\u00e4rldsekonomi.<\/p>\n
Men redan nu syns n\u00e5got st\u00f6rre.<\/p>\n
USA verkar inte l\u00e4ngre kunna diktera villkoren p\u00e5 samma s\u00e4tt. Israel oroar sig f\u00f6r isolering. EU spelar, \u00e4nnu en g\u00e5ng, knappt n\u00e5gon konstruktiv roll alls. Och det globala syd f\u00e5r fler v\u00e4gar \u00e4n tidigare. Det \u00e4r detta Ha-Joon Chang f\u00e5ngar i Jacobin n\u00e4r han s\u00e4ger<\/a> att den gamla unipol\u00e4ra v\u00e4rldsmaktordningen har fallit s\u00f6nder.<\/p>\n Chang har r\u00e4tt i det viktiga. Men han stannar inte tillr\u00e4ckligt l\u00e4nge vid fr\u00e5gan om vad som b\u00f6r komma efter\u00e5t.<\/p>\n F\u00f6r problemet \u00e4r inte bara att fel l\u00e4nder har dominerat v\u00e4rldshandeln. Problemet \u00e4r ocks\u00e5 att vi har gjort v\u00e4rldshandeln till ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n V\u00e4st beh\u00f6ver inte alltid vinna sina krig f\u00f6r att vinna n\u00e5got p\u00e5 dem.<\/p>\n Milit\u00e4ra m\u00e5l kan haverera. Regimer kan \u00f6verleva. Uppror kan forts\u00e4tta. Nya maktblock kan v\u00e4xa fram. \u00c4nd\u00e5 kan kriget under tiden gynna delar av v\u00e4sts ekonomi. Kapital s\u00f6ker s\u00e4kerhet<\/a>. Stater best\u00e4ller vapen. Obligationsmarknader f\u00e5r nya k\u00f6pare. F\u00f6rsvarsindustrin fyller orderb\u00f6ckerna. Banker, konsulter, energibolag, logistikf\u00f6retag och \u00e5teruppbyggnadsakt\u00f6rer hittar nya marknader.<\/p>\n Det betyder inte att varje krig f\u00f6ljer en hemlig plan. Men krig och destabilisering kan ge v\u00e4st tid, kapitalfl\u00f6den, kreditmakt och industriella f\u00f6rdelar \u00e4ven n\u00e4r den milit\u00e4ra strategin misslyckas.<\/p>\n Krig ger staten en brutal urs\u00e4kt att g\u00f6ra s\u00e5dant den annars ofta s\u00e4ger nej till. Den kan best\u00e4lla, l\u00e5na, investera och mobilisera<\/a> samtidigt som sociala investeringar kan forts\u00e4tta falla.<\/p>\n N\u00e4r regeringar k\u00f6per vapen, ammunition, logistik, elektronik, transporter, satellittj\u00e4nster, cybers\u00e4kerhet och reparationer stiger efterfr\u00e5gan snabbt. F\u00f6retag anst\u00e4ller. Underleverant\u00f6rer f\u00e5r kontrakt. Exportkrediter, garantier och milit\u00e4ra st\u00f6dprogram skapar nya aff\u00e4rer.<\/p>\n Det liknar keynesianism, men utan den sociala ambitionen. Staten stimulerar ekonomin, men den g\u00f6r det genom f\u00f6rst\u00f6relse, hot och upprustning. Samma pengar kunde bygga j\u00e4rnv\u00e4gar,<\/a> bost\u00e4der, v\u00e5rd, klimatomst\u00e4llning och skolor. I st\u00e4llet hamnar de i vapenfl\u00f6den och s\u00e4kerhetsapparater.<\/p>\n H\u00e4r finns krigsekonomins moraliska k\u00e4rna. Den skapar BNP. Den skapar ocks\u00e5 d\u00f6da, skadade, f\u00f6rst\u00f6rda st\u00e4der, trauman, v\u00e5rdbehov, begravningar och livsl\u00e5nga kostnader. Den ekonomiska aktiviteten finns d\u00e4r. Men den v\u00e4xer ur m\u00e4nsklig katastrof.<\/p>\n Krig r\u00e4knas ofta som aktivitet i ekonomin. Vapenproduktion \u00f6kar BNP. Milit\u00e4r logistik \u00f6kar BNP. Sjukv\u00e5rd efter bombningar \u00f6kar BNP. Rehabilitering, s\u00e4kerhet, \u00e5teruppbyggnad och skuldadministration \u00f6kar ocks\u00e5 BNP.<\/p>\n Det s\u00e4ger mer om BNP-m\u00e5ttets nutida begr\u00e4nsning \u00e4n om krigets nytta. En ambulans efter en bombning skapar marknadsv\u00e4rde. Ett oskadat barn p\u00e5 v\u00e4g till skolan g\u00f6r det inte p\u00e5 samma s\u00e4tt. En \u00e5teruppbyggd bro r\u00e4knas. Den ursprungliga brons f\u00f6rst\u00f6relse syns inte lika tydligt som m\u00e4nsklig f\u00f6rlust i nationalr\u00e4kenskaperna.<\/p>\n Krigsekonomin kan d\u00e4rf\u00f6r se stark ut medan samh\u00e4llen g\u00e5r s\u00f6nder. Den kan lyfta vissa sektorer samtidigt som hush\u00e5llens reall\u00f6ner faller. Den kan gynna aktie\u00e4gare i f\u00f6rsvarsbolag samtidigt som arbetare betalar genom inflation, skatter, nedsk\u00e4rningar och s\u00e4mre trygghet.<\/p>\n Det g\u00f6r krigskeynesianismen politiskt anv\u00e4ndbar. Den stimulerar utan att utmana \u00e4gandemakten. Den fyller orderb\u00f6cker utan att h\u00f6ja de fattigas k\u00f6pkraft. Den kan ge staten en aktiv roll utan att staten bygger j\u00e4mlikhet.<\/p>\n Vid global oro s\u00f6ker kapital ofta trygghet<\/a>. Det gynnar k\u00e4rnvalutor, stora obligationsmarknader och stater med djupa finansiella system. USA har l\u00e4nge haft den starkaste positionen eftersom dollarn fungerar som v\u00e4rldens centrala reservvaluta.<\/p>\n Krig, energichocker och geopolitisk r\u00e4dsla kan d\u00e4rf\u00f6r skicka pengar mot amerikanska statspapper och andra dollartillg\u00e5ngar. Det bromsar ibland avdollariseringen. Det ger USA billigare finansiering \u00e4n m\u00e5nga andra stater. Det st\u00e4rker \u00e4ven den globala rollen f\u00f6r amerikanska banker, kreditinstitut och finansmarknader.<\/p>\n Men sambandet fungerar inte mekaniskt. Om USA sj\u00e4lvt framst\u00e5r som k\u00e4llan till os\u00e4kerheten kan kapital s\u00f6ka sig n\u00e5gon annanstans<\/a>. I vissa kriser g\u00e5r pengar hem till den egna regionen. I andra l\u00e4gen vinner euroomr\u00e5det eller andra s\u00e4kra marknader. Krig st\u00e4rker allts\u00e5 inte alltid USA:s b\u00f6rser. D\u00e4remot kan oro ofta gynna k\u00e4rnmarknader, statspapper och f\u00f6rsvarsindustri.<\/p>\n Det g\u00f6r v\u00e4sts segerform selektiv. Finansmarknaderna kan vinna d\u00e4r samh\u00e4llen f\u00f6rlorar. Dollarn kan st\u00e4rkas medan diplomatin f\u00f6rsvagas.<\/p>\n Sedan visar det senaste \u00e5ret att Trumps v\u00e4nner f\u00e5tt insidertips om n\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringar i Iran-kriget ska ske s\u00e5 att de kan s\u00e4lja eller k\u00f6pa aktier i f\u00f6rv\u00e4g f\u00f6r att tj\u00e4na miljarder dollars.<\/p>\n F\u00f6rsvarsindustrin st\u00e5r n\u00e4ra staten. Den lever av offentliga beslut, s\u00e4kerhetspolitiska hotbilder och l\u00e5nga kontrakt. Krig ger den tre f\u00f6rdelar samtidigt: akut efterfr\u00e5gan, politisk legitimitet och teknisk standardisering.<\/p>\n N\u00e4r Ukraina beh\u00f6ver luftv\u00e4rn, artilleri, ammunition och dr\u00f6narsystem fylls v\u00e4stliga orderb\u00f6cker. N\u00e4r Israel f\u00e5r amerikanskt milit\u00e4rt st\u00f6d, vapensystem och f\u00f6rs\u00e4ljningar binds landets krigf\u00f6ring n\u00e4rmare USA:s industriella och strategiska system. N\u00e4r europeiska l\u00e4nder rustar upp v\u00e4xer marknaden f\u00f6r Nato-kompatibel teknik.<\/p>\n Det handlar inte bara om vapen. Det handlar om standarder, reservdelar, utbildning, mjukvara, uppgraderingar och framtida beroenden. Ett land som bygger sin s\u00e4kerhet kring v\u00e4stliga vapensystem knyter samtidigt sin logistik, sin doktrin och sin budget till v\u00e4st.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r fungerar vapenfl\u00f6den som industripolitik. De h\u00e5ller kvar teknologisk kompetens. De skapar exportinkomster. De g\u00f6r allierade beroende<\/a>. De f\u00f6rl\u00e4nger v\u00e4sts makt \u00e4ven n\u00e4r v\u00e4sts bredare industribas har tappat tyngd.<\/p>\n Nu ska USA och Iran investera hundratals miljarder dollars i Irans \u00e5teruppbyggnad. Dessa kommer att ge konstgjord vinst \u00e5t m\u00e5nga amerikanska f\u00f6retag ocks\u00e5.<\/p>\n Ukraina visar hur milit\u00e4rt st\u00f6d, l\u00e5n, \u00e5teruppbyggnad och institutionell makt flyter ihop.<\/p>\n V\u00e4st har hj\u00e4lpt Ukraina att \u00f6verleva Rysslands angrepp. Det st\u00f6det har verklig betydelse. Samtidigt skapar st\u00f6det framtida beroenden. EU:s st\u00f6d best\u00e5r till stor del av bidrag och st\u00f6d in natura, men ocks\u00e5 av mycket f\u00f6rm\u00e5nliga l\u00e5n. L\u00e5nen, \u00e5teruppbyggnaden, EU-anpassningen och moderniseringsprogrammen ger v\u00e4st inflytande \u00f6ver Ukrainas ekonomi <\/a>l\u00e5ngt efter kriget.<\/p>\n Det \u00e4r inte enkel kolonisering. Ukraina har egen vilja, egen kamp och egna s\u00e4kerhetsintressen. Men det \u00e4r heller inte ren altruism. Kreditgivaren f\u00e5r makt. Den som finansierar \u00e5teruppbyggnad f\u00e5r ofta p\u00e5verka lagar, reformer, \u00e4gande, upphandlingar och marknader.<\/p>\n S\u00e5 v\u00e4st kan f\u00f6rlora delar av det milit\u00e4ra initiativet och \u00e4nd\u00e5 vinna inflytande \u00f6ver den framtida staten. Kriget skapar ett skuld- och \u00e5teruppbyggnadsf\u00e4lt d\u00e4r kapital, konsulter, banker och politiska institutioner r\u00f6r sig in.<\/p>\n I Gaza, Israel och Libanon framtr\u00e4der ett h\u00e5rdare m\u00f6nster. USA och andra v\u00e4stmakter talar ofta om regler, s\u00e4kerhet och internationell ordning. Samtidigt forts\u00e4tter milit\u00e4rt st\u00f6d och vapenf\u00f6rs\u00e4ljningar n\u00e4r civila samh\u00e4llen g\u00e5r s\u00f6nder.<\/p>\n Internationella domstolen kr\u00e4vde 2024 att Israel skulle vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rebygga handlingar enligt folkmordskonventionen<\/a> och m\u00f6jligg\u00f6ra humanit\u00e4r hj\u00e4lp. Domstolen kr\u00e4vde ocks\u00e5 att Israel skulle stoppa offensiven i Rafah. FN-organ har samtidigt pekat p\u00e5 allvarliga brott mot internationell humanit\u00e4r r\u00e4tt i Libanon, d\u00e4r b\u00e5de israeliska angrepp och Hezbollahs raketattacker mot civila v\u00e4cker r\u00e4ttsliga fr\u00e5gor.<\/p>\n Trots detta forts\u00e4tter den milit\u00e4ra relationen. Israel f\u00e5r stora \u00e5rliga amerikanska st\u00f6dpaket. Nya f\u00f6rs\u00e4ljningar och leveranser st\u00e4rker samtidigt USA:s f\u00f6rsvarsindustri<\/a>. Kriget blir d\u00e4rmed inte bara en fr\u00e5ga om geopolitik. Det blir ocks\u00e5 en fr\u00e5ga om materiell medverkan.<\/p>\n V\u00e4st st\u00e5r inte utanf\u00f6r f\u00f6ljderna. V\u00e4st s\u00e4ljer, finansierar, skyddar, legitimerar och blockerar ibland ansvar. D\u00e4r uppst\u00e5r den djupare skandalen: en ordning som s\u00e4ger sig f\u00f6rsvara regler kan samtidigt g\u00f6ra undantagen l\u00f6nsamma.<\/p>\n Iran visar hur farlig logiken blir n\u00e4r krigsmaskinen b\u00f6rjar r\u00f6ra sig snabbare \u00e4n diplomatin.<\/p>\n Nu har det blivit ett avtal med Iran d\u00e4r Donald Trump f\u00e5tt ge vika p\u00e5 de flesta punkter. Men Teheran hade redan tidigare \u00a0\u00e5terkommande signalerat vilja till f\u00f6rhandling och fredsuppg\u00f6relse<\/a>, men p\u00e5 villkor som USA och Israel inte har accepterat. USA:s och Israels villkor har inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis varit rimliga. Det g\u00f6r inte Iran till en akt\u00f6r utan inrikes problem. Landets villkor, regionala allianser och milit\u00e4ra agerande kr\u00e4ver egen analys. V\u00e4st har samtidigt inte en obeskedlig roll bakom framv\u00e4xten av ayatollornas f\u00f6rtryck<\/a>.<\/p>\n N\u00e4r diplomatin f\u00e5r vika, \u00f6kar risken f\u00f6r en regional brand. D\u00e5 hotas inte bara Iran, Israel och Gulfstaterna. Energifl\u00f6den, sj\u00f6fart, f\u00f6rs\u00e4kringsmarknader, livsmedelspriser och importerande fattiga l\u00e4nder p\u00e5verkas snabbt.<\/p>\n F\u00f6r k\u00e4rnl\u00e4nderna kan oron \u00e4nd\u00e5 ge finansiella effekter som liknar trygghet. Kapital s\u00f6ker skydd. Vapenbolag stiger. Stater rustar. Men f\u00f6r det globala Syd blir samma kris ofta dyrare import, svagare valuta, h\u00f6gre r\u00e4ntor och s\u00e4mre utvecklingsutrymme.<\/p>\n Krig st\u00f6r produktion. Fartyg byter rutter. Energi blir dyrare. F\u00f6rs\u00e4kringar stiger. Insatsvaror fastnar. F\u00f6retag skyller p\u00e5 os\u00e4kerhet och h\u00f6jer priserna.<\/p>\n Ibland finns verkliga kostnader bakom pris\u00f6kningarna. Ibland skapar krisen ocks\u00e5 utrymme f\u00f6r st\u00f6rre marginaler<\/a>. N\u00e4r alla f\u00f6rv\u00e4ntar sig h\u00f6gre priser kan f\u00f6retag h\u00f6ja mer \u00e4n kostnaderna kr\u00e4ver. L\u00f6nerna f\u00f6ljer ofta efter l\u00e5ngsammare. D\u00e5 faller reall\u00f6nerna.<\/p>\n H\u00e4r m\u00f6ts krigsekonomi och klasspolitik. Arbetare betalar genom dyrare mat, energi och boende. Kapital\u00e4gare i r\u00e4tt sektorer kan vinna genom h\u00f6gre priser, st\u00f6rre ordrar och stigande aktier. Centralbanker svarar ofta med h\u00f6gre r\u00e4ntor, vilket pressar hush\u00e5ll och skuldsatta stater \u00e4nnu h\u00e5rdare.<\/p>\n Kriget fungerar d\u00e5 som en f\u00f6rdelningsmaskin. Det flyttar risk ned\u00e5t och vinster upp\u00e5t. Det sker s\u00e4llan genom ett enda beslut. Det sker genom priser, r\u00e4ntor, valutor, f\u00f6rs\u00e4kringar, skulder och marknadsmakt.<\/p>\n V\u00e4sts globalisering skapade f\u00f6rst en bekv\u00e4m ordning f\u00f6r kapitalet. F\u00f6retag flyttade produktion till l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder.<\/a> Konsumenter i v\u00e4st fick billigare varor. Inflationstrycket sj\u00f6nk. Vinsterna steg. Facklig makt f\u00f6rsvagades.<\/p>\n Men samma process flyttade ocks\u00e5 kunskap, maskiner, leverant\u00f6rsn\u00e4t och tekniskt l\u00e4rande. Det g\u00e4llde s\u00e4rskilt Kina. V\u00e4st fick billig produktion. Kina fick industriell styrka<\/a>.<\/p>\n Detta \u00e4r globaliseringens dubbla bokslut. Den gav v\u00e4st billigare varor och h\u00f6gre finansiella vinster under flera decennier. Den byggde samtidigt upp en rival som kan producera, exportera, forska, investera och rusta i enorm skala.<\/p>\n N\u00e4r v\u00e4st nu talar om \u00e5terindustrialisering m\u00f6ter det en h\u00e5rd verklighet. Fabriker \u00e4r inte bara byggnader. De \u00e4r ekosystem av yrkeskunnande, underleverant\u00f6rer, ingenj\u00f6rer, logistik, utbildning och l\u00e5ng erfarenhet. S\u00e5dant v\u00e4xer inte fram genom b\u00f6rsrallyn.<\/p>\n Den l\u00e5ngsiktiga makten ligger d\u00e4r produktionen finns. Finans kan k\u00f6pa tid. Kredit kan skapa beroenden. Krig kan lyfta f\u00f6rsvarsaktier. Men fabriker, kompetens och leverant\u00f6rskedjor avg\u00f6r framtiden.<\/p>\n Tillverkning b\u00e4r forskning, teknikl\u00e4rande och produktivitet. Den skapar de maskiner, material och system som andra sektorer beh\u00f6ver. L\u00e4nder som tappar sin industribas tappar mer \u00e4n jobb. De tappar probleml\u00f6sningsf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r USA:s \u00e5terindustrialisering blir s\u00e5 sv\u00e5r. Mycket av v\u00e4sts nya \u201cde-risking\u201d fr\u00e5n Kina betyder inte att produktionen flyttar hem. Den flyttar ofta till Mexiko<\/a>, Vietnam, Indien eller andra l\u00e4nder. Dessutom forts\u00e4tter m\u00e5nga nya produktionskedjor att anv\u00e4nda kinesiska insatsvaror<\/a>.<\/p>\n Det ger v\u00e4st kortare avst\u00e5nd till vissa fabriker, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e5tervunnen dominans. Kina tappar kanske vissa slutmonteringar. Men landet beh\u00e5ller ofta en tung roll i komponenter, maskiner, material och leverant\u00f6rsn\u00e4t.<\/p>\n Krig kan d\u00e4rf\u00f6r ge v\u00e4st en Pyrrhus-seger. Finansmarknaderna kan vinna n\u00e4r kapital s\u00f6ker s\u00e4kerhet. F\u00f6rsvarsindustrin kan vinna n\u00e4r stater rustar. Kreditgivare kan vinna n\u00e4r f\u00f6rst\u00f6rda l\u00e4nder beh\u00f6ver l\u00e5n. Dollarn kan vinna n\u00e4r v\u00e4rlden blir r\u00e4dd.<\/p>\n Men denna segerform \u00e4ter p\u00e5 framtiden. Den l\u00f6ser inte klimatkrisen. Den bygger inte fungerande v\u00e4lf\u00e4rd. Den h\u00f6jer inte arbetarnas makt. Den \u00e5teruppbygger inte automatiskt den industriella bas som v\u00e4st sj\u00e4lv flyttade bort.<\/p>\n Tv\u00e4rtom kan krig f\u00f6rdjupa den svaghet som det tillf\u00e4lligt d\u00f6ljer. Mer pengar g\u00e5r till vapen. Mindre g\u00e5r till civila investeringar. Mer politik fastnar i s\u00e4kerhetslogik. Mindre politik bygger j\u00e4mlikhet, utbildning, energiomst\u00e4llning och produktiv fred.<\/p>\n V\u00e4st kan allts\u00e5 vinna p\u00e5 krig utan att vinna framtiden. Den finanskapitalistiska k\u00e4rnan kan st\u00e4rka sina v\u00e4rdepappers kurser, sina kontrakt och sina valutor i krisens hetta. Men den l\u00e5ngsiktiga makten ligger kvar i produktionen, i m\u00e4nniskors kunnande och i samh\u00e4llens f\u00f6rm\u00e5ga att bygga n\u00e5got som inte kr\u00e4ver f\u00f6rst\u00f6relse f\u00f6r att fungera.<\/p>\n Chang har l\u00e4nge visat hur rika l\u00e4nder blev rika genom aktiv industripolitik, tullar, statlig styrning, offentliga investeringar och skyddade hemmamarknader. F\u00f6rst d\u00e4refter predikade de frihandel f\u00f6r andra. Det var hyckleri med akademisk slips.<\/p>\n Han har ocks\u00e5 r\u00e4tt i att Kinas dominans inte automatiskt st\u00e4nger alla utvecklingsv\u00e4gar. USA dominerade v\u00e4rldens industri efter andra v\u00e4rldskriget, men V\u00e4sttyskland, Frankrike, Italien, Japan och Sydkorea industrialiserades \u00e4nd\u00e5. Varje g\u00e5ng n\u00e5gon s\u00e4ger att marknaden \u00e4r m\u00e4ttad dyker ett nytt land upp och visar att historien inte lyder Excel.<\/p>\n Men h\u00e4r vill jag ta ett steg l\u00e4ngre.<\/p>\n Vi beh\u00f6ver inte bara en ny exportinriktad industripolitik. Vi beh\u00f6ver en ny syn p\u00e5 handel, pengar, sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning och ekologiska gr\u00e4nser.<\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r inte n\u00f6ja sig med att kr\u00e4va b\u00e4ttre exportstrategier. Den b\u00f6r fr\u00e5ga varf\u00f6r samh\u00e4llen \u00f6ver huvud taget ska organisera sin framtid kring maximal export.<\/p>\n I ett fiatvalutasystem<\/a> \u00e4r export inte en magisk inkomstk\u00e4lla. Staten beh\u00f6ver inte exportint\u00e4kter f\u00f6r att \u201dha r\u00e5d\u201d med v\u00e4lf\u00e4rd, sjukv\u00e5rd, bost\u00e4der, pensioner eller gr\u00f6n industri. En monet\u00e4rt suver\u00e4n stat skapar sin egen valuta. De verkliga begr\u00e4nsningarna \u00e4r arbetskraft, energi, teknik, r\u00e5varor, kunskap, inflation och ekologiskt utrymme.<\/p>\n Export betyder att ett land skickar iv\u00e4g varor, naturresurser, arbetstid och energi. Import betyder att landet f\u00e5r verkliga varor och tj\u00e4nster tillbaka.<\/p>\n Det betyder inte att export alltid \u00e4r d\u00e5ligt. Men det betyder att export inte \u00e4r ett m\u00e5l i sig. Ett land blir inte automatiskt rikare av att arbeta h\u00e5rt, gr\u00e4va upp sina naturresurser och skicka resultatet utomlands f\u00f6r att f\u00e5 siffror i en finansiell balansr\u00e4kning.<\/p>\n Det blir s\u00e4rskilt absurt n\u00e4r l\u00e4nder med egen valuta jagar export\u00f6verskott som om de fortfarande levde under guldmyntfot. Det \u00e4r som att \u00e4ga en brunn, men \u00e4nd\u00e5 b\u00e4ra vatten till grannen hela dagen f\u00f6r att f\u00e5 po\u00e4ng i ett system n\u00e5gon annan byggt.<\/p>\n Frihandelsideologin sade att alla skulle tj\u00e4na p\u00e5 specialisering. I praktiken fick m\u00e5nga arbetare i V\u00e4st se sina jobb f\u00f6rsvinna. Hela regioner tappade industriell kapacitet. Samh\u00e4llen f\u00f6rlorade yrkeskunskap, produktionskedjor och social stabilitet.<\/p>\n I Globala Syd fick m\u00e5nga arbetare och l\u00e4nder specialisera sig p\u00e5 l\u00e5gl\u00f6neproduktion, men de l\u00e4nder som fick kombinera med statsunderst\u00f6dd industrialisering gick om v\u00e4sterlandet<\/a>.<\/p>\n Sedan kom h\u00f6gerpopulismen.<\/p>\n Det var ingen olycka. Nyliberal globalisering gjorde det l\u00e4ttare f\u00f6r kapitalet att flytta produktion, pressa l\u00f6ner och st\u00e4lla arbetare mot varandra. N\u00e4r de sociala kostnaderna kom skyllde h\u00f6gern p\u00e5 invandrare, flyktingar, klimatpolitik och \u201deliter\u201d. De sade s\u00e4llan det uppenbara: kapitalet hade flyttat makt fr\u00e5n demokratiska samh\u00e4llen till globala \u00e4garstrukturer.<\/p>\n Det \u00e4r sv\u00e5rare att behandla arbetare som slit-och-sl\u00e4ng n\u00e4r de finns i det egna landet, syns i den egna v\u00e4lf\u00e4rden och r\u00f6star i samma val. Globaliseringen blev d\u00e4rf\u00f6r inte bara en handelsmodell. Den blev en disciplineringsmodell d\u00e4r arbetstilllf\u00e4llena och den makt dess gett v\u00e4sterlandets arbetar flyttades till l\u00e5gl\u00f6nel\u00e4nder. .<\/p>\n Den nya imperialismen bygger ocks\u00e5 den p\u00e5 krig \u00e4ven om de oftast sagts ha skett i demokratins namn<\/a>. Globaliseringen dolde detta beroende av krig bakom leveranskedjor, skulder, immaterialr\u00e4tt, handelsavtal, dollardominans och hot om kapitalflykt. Men det land vinner historiskt krig som har produktionen hos sig. V\u00e4st har lagt produktionen i andra l\u00e4nder och nu blir det sv\u00e5rare f\u00f6r v\u00e4st att vinna krigen<\/a>.<\/p>\n En rimlig v\u00e4nsterlinje b\u00f6r b\u00f6rja i sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n Varje land b\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka producera s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av det grundl\u00e4ggande som m\u00e4nniskor beh\u00f6ver: mat, bost\u00e4der, energi, v\u00e5rd, l\u00e4kemedel, kollektivtrafik, utbildning, digital infrastruktur och gr\u00f6n industri. Inte av nationalistiska sk\u00e4l, utan av demokratiska, sociala och ekologiska sk\u00e4l.<\/p>\n Internationell handel beh\u00f6vs fortfarande. Alla l\u00e4nder har inte alla naturresurser. Alla kan inte producera allt. Naturresursfattiga l\u00e4nder beh\u00f6ver r\u00e4ttvisa och \u00f6msesidiga handelsrelationer. Fattigare l\u00e4nder beh\u00f6ver teknik, investeringar och industriell kapacitet. Men handel b\u00f6r l\u00f6sa verkliga behov, inte skapa konstgjorda beroenden.<\/p>\n Vi ska handla med det vi inte rimligen kan producera sj\u00e4lva. Vi ska inte frakta varor \u00f6ver halva planeten bara f\u00f6r att l\u00f6nerna \u00e4r l\u00e4gre n\u00e5gon annanstans, milj\u00f6kraven svagare och \u00e4garna mer r\u00f6rliga \u00e4n arbetarna.<\/p>\n Ekologiskt \u00e4r detta sj\u00e4lvklart. Klimatet bryr sig inte om handelsbalanser. Det r\u00e4knar utsl\u00e4pp, materialfl\u00f6den, energi och f\u00f6rst\u00f6rd natur.<\/p>\n H\u00e4r kr\u00e4vs ocks\u00e5 ett nytt monet\u00e4rt t\u00e4nkande.<\/p>\n Om ett land exporterar b\u00f6r det i grunden f\u00e5 betalt i import, allts\u00e5 i verkliga varor och tj\u00e4nster som landet beh\u00f6ver. Annars blir exporten l\u00e4tt ett s\u00e4tt att samla fordringar, reserver eller valuta i ett system d\u00e4r n\u00e5gon annans pengar f\u00e5r global makt.<\/p>\n Petrodollarn visade hur farligt detta \u00e4r. N\u00e4r en valuta blir v\u00e4rldshandelns nav f\u00e5r det landet en maktst\u00e4llning som andra m\u00e5ste anpassa sig till. D\u00e5 kan finansiell infrastruktur bli geopolitisk kontroll.<\/p>\n Keynes s\u00e5g detta problem redan vid Bretton Woods. Hans id\u00e9 om bancor handlade om ett internationellt avr\u00e4kningssystem som skulle minska b\u00e5de underskottsl\u00e4ndernas och \u00f6verskottsl\u00e4ndernas destruktiva obalanser. Den tanken b\u00f6r \u00e5teruppst\u00e5 i modern form.<\/p>\n Kanske beh\u00f6ver v\u00e4rlden en ny avr\u00e4kningsenhet. Kanske beh\u00f6ver vi transaktionsvisa valutal\u00f6sningar. Kanske beh\u00f6ver regionala system v\u00e4xa fram. Men m\u00e5let b\u00f6r vara tydligt: ingen ny stormakt ska f\u00e5 profitera p\u00e5 v\u00e4rldshandeln p\u00e5 samma s\u00e4tt som USA har gjort genom dollardominansen.<\/p>\n Handel ska vara utbyte, inte tribut.<\/p>\n Det finns ett m\u00f6jligt undantag fr\u00e5n en strikt sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjningslinje. Vissa multinationella bolag kan kanske spela en roll om de producerar i det land d\u00e4r de s\u00e4ljer. D\u00e5 kan de bidra med teknik, kunskap och industriell kapacitet utan att bara anv\u00e4nda landet som marknad eller l\u00e5gl\u00f6nezon.<\/p>\n Men detta kr\u00e4ver h\u00e5rda villkor.<\/p>\n Produktion m\u00e5ste ske lokalt. Vinster m\u00e5ste beskattas lokalt. Arbetsvillkor m\u00e5ste f\u00f6lja landets regler. Teknik\u00f6verf\u00f6ring m\u00e5ste ing\u00e5. Staten m\u00e5ste kunna s\u00e4ga nej. Annars blir multinationella bolag bara \u00e4nnu ett s\u00e4tt att flytta makt fr\u00e5n demokrati till \u00e4gande.<\/p>\n Det finns alltid en maktrisk. Kapital som kan l\u00e4mna landet kan ocks\u00e5 hota landet.<\/p>\n N\u00e4r globaliseringens gamla modell faller s\u00f6nder st\u00e5r vi inf\u00f6r ett val. H\u00f6gern kommer att erbjuda sin vanliga medicin: gr\u00e4nser ned\u00e5t, h\u00e5rdare tag, misst\u00e4nkligg\u00f6rande av flyktingar, mer polis, mer nationalism och fortsatt lydnad inf\u00f6r kapitalet.<\/p>\n V\u00e4nstern b\u00f6r erbjuda n\u00e5got helt annat.<\/p>\n Gr\u00f6n och social MMT kan bli ett svar. En stat med egen fiatvaluta<\/a> kan anv\u00e4nda sin finanspolitik f\u00f6r att mobilisera lediga resurser, bygga bost\u00e4der, anst\u00e4lla m\u00e4nniskor, rusta v\u00e5rden, s\u00e4nka boendekostnader, skapa bra jobb, bygga gr\u00f6n industri och ge m\u00e4nniskor trygghet. Skatter beh\u00f6vs, men inte f\u00f6r att \u201dhitta pengar\u201d i hush\u00e5llsbokf\u00f6ringens mening. De beh\u00f6vs f\u00f6r att styra resurser, d\u00e4mpa inflation, minska oj\u00e4mlikhet och bryta privat maktkoncentration.<\/p>\n Detta kr\u00e4ver produktion. Det kr\u00e4ver planering. Det kr\u00e4ver arbetare, ingenj\u00f6rer, undersk\u00f6terskor, l\u00e4rare, byggare, forskare, b\u00f6nder, tekniker och lokal kunskap.<\/p>\n Det kr\u00e4ver ocks\u00e5 att vi slutar l\u00e5tsas att billig import alltid \u00e4r billig. N\u00e5gon betalar. Ofta \u00e4r det arbetare, klimatet, v\u00e4lf\u00e4rden och demokratin.<\/p>\n Iranmemorandumet visar att USA-imperialismens makt inte v\u00e4xer. Den minskar. Men minskad amerikansk makt skapar inte automatiskt r\u00e4ttvisa. Ett imperium kan falla och \u00e4nd\u00e5 l\u00e4mna efter sig hunger, skuld, nationalism, klimatkris och nya maktblock.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste v\u00e4nstern anv\u00e4nda \u00f6ppningen klokt.<\/p>\n Vi beh\u00f6ver inte nostalgiskt f\u00f6rsvara den gamla globaliseringen. Den gav oss billigare prylar, ja. Men den gav oss ocks\u00e5 s\u00e5rbara leveranskedjor, avindustrialiserade regioner, utslagna arbetare, skulddisciplin, h\u00f6gerpopulism och en v\u00e4rld d\u00e4r m\u00e4nniskor tvingas fly fr\u00e5n krig, klimatkris och ekonomisk underordning.<\/p>\n Om globaliseringens imperiala form spricker b\u00f6r vi inte f\u00f6rs\u00f6ka limma ihop den. Vi b\u00f6r bygga n\u00e5got b\u00e4ttre.<\/p>\n Gr\u00f6n sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning. Social trygghet. Monet\u00e4r suver\u00e4nitet. R\u00e4ttvis handel. Regional produktion. Internationell solidaritet. M\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Skydd f\u00f6r flyktingar. Demokrati som inte ligger p\u00e5 kn\u00e4 inf\u00f6r obligationsmarknaden.<\/p>\n Chang har r\u00e4tt: den gamla ordningen \u00f6ppnar sig.<\/p>\n Men h\u00e5let i nyliberalismens mur r\u00e4cker inte. V\u00e4nstern m\u00e5ste v\u00e5ga riva muren totalt.<\/p>\n\n\n <\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/p> Inl\u00e4gget Pyrrhus-segern f\u00f6r V\u00e4sts finansmarknader som kn\u00e4cker USA:s v\u00e4rldsmaktordning<\/a> d\u00f6k f\u00f6rst upp p\u00e5 Red Justice<\/a>.<\/p>\r\nKrig som seger utan seger<\/strong><\/h3>\n
Krigskeynesianismens kalla motor<\/strong><\/h3>\n
N\u00e4r f\u00f6rst\u00f6relse blir tillv\u00e4xt<\/strong><\/h3>\n
Paniken s\u00f6ker dollar<\/strong><\/h3>\n
Vapenordrar som industripolitik<\/strong><\/h3>\n
Ukraina och kreditmaktens mjuka j\u00e4rnhand<\/strong><\/h3>\n
Gaza, Libanon och den v\u00e4stliga medskyldighetens ekonomi<\/strong><\/h3>\n
Iran och diplomatin som tr\u00e4ngs undan<\/strong><\/h3>\n
Priser, l\u00f6ner och den st\u00f6rda produktionen<\/strong><\/h3>\n
Globaliseringen som slog tillbaka<\/strong><\/h3>\n
Den som har fabrikerna har framtiden<\/strong><\/h3>\n
Finansens Pyrrhus-seger<\/strong><\/h3>\n
Chang ser \u00f6ppningen \u2013 men inte hela f\u00e4llan<\/strong><\/h3>\n
Export \u00e4r inte gratis pengar<\/strong><\/h3>\n
Import kan sl\u00e5 ut arbetare och produktivitet<\/strong><\/h3>\n
Handla med det vi beh\u00f6ver \u2013 inte med allt som g\u00e5r att s\u00e4lja<\/strong><\/h3>\n
Betalt i import \u2013 inte i maktens pengar<\/strong><\/h3>\n
Multinationella bolag m\u00e5ste bindas till platsen<\/strong><\/h3>\n
Gr\u00f6n och social MMT som v\u00e4g ut<\/strong><\/h3>\n
Fred, v\u00e4lf\u00e4rd och sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning h\u00f6r ihop<\/strong><\/h3>\n
\r\n
Source link www.redjustice.net<\/a>\r\n
Det aktuella fredsavtalet mellan USA och Iran indikerar en f\u00f6r\u00e4ndrad global maktstruktur d\u00e4r USA:s dominans minskar. Trots fortsatt milit\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder i regionen, oroar Israel sig f\u00f6r isolering, medan EU:s inverkan f\u00f6rblir svag. V\u00e4st kan dra ekonomiska f\u00f6rdelar av konflikter utan n\u00f6dv\u00e4ndigtvis vinna krig, vilket gynnar den milit\u00e4ra industrin men skapar m\u00e4nskliga kostnader. Krigsekonomin stimulerar vissa sektorer utan att bygga h\u00e5llbar v\u00e4lf\u00e4rd. Dessutom f\u00f6rsvagas reall\u00f6ner och samh\u00e4llen genom inflation. V\u00e4nstern beh\u00f6ver ompr\u00f6va ekonomiska strategier, fokusera p\u00e5 sj\u00e4lvs\u00e4kerhet och r\u00e4ttvis handel, och bygga en mer r\u00e4ttvis framtid bortom traditionell globalisering.","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Iranavtalet visar n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n ett krig Det s\u00e5 kallade fredsavtalet mellan USA och Iran \u00e4r ett i stort sett f\u00e4rdigt fredsavtal, \u00e4ven om Netanyahu utmanar det lite till genom att forts\u00e4tta bomba i Libanon. Men troligen f\u00e5r israel ge med sig f\u00f6r Trump och USA klarar inte l\u00e4ngre det politiska och ekonomiska priset av ett fortsatt st\u00e4ngt Hormuz-sund och…","protected":false},"author":305,"featured_media":2811,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_analytify_skip_tracking":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-2810","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-general"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2810","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/users\/305"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2810"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2810\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2811"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2810"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2810"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/wokeantifa.org\/topics\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2810"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}